Altan intill huset: regler, grundläggning och vad som påverkar kostnaden

En altan som ansluter mot husets fasad kräver rätt planering för att bli trygg, hållbar och fuktsäker. Här får du en praktisk genomgång av regler, grund, stomme och vad som styr kostnadsnivån, så att du kan fatta kloka beslut och komma igång på rätt sätt.

Så planerar du altan mot fasad på rätt sätt

Att lägga en altan direkt mot fasaden ger smidig access från kök eller vardagsrum men ställer högre krav än en fristående lösning. Du behöver ta hänsyn till bygglov, fukt, dränering, bärighet och hur altanen påverkar huset över tid.

En genomtänkt grund, korrekt lutning bort från fasad och ett säkert räcke där det finns fallrisk är grundbultarna. Med rätt materialval och arbetsgång får du en altan som håller i många år och kräver minimalt med underhåll.

Regler och bygglov när altanen ligger intill fasaden

Marknära altaner utan tak är ofta bygglovsbefriade enligt Plan- och bygglagen (PBL), men lokala detaljplaner och placering på tomten kan ändra förutsättningarna. Särskilt om altanen blir hög, påverkar byggnadens yttre avsevärt eller om du vill ha tak/inglasning kan bygglov krävas. Kontrollera alltid med kommunen i förväg.

Placeras altanen närmare tomtgräns än 4,5 meter behövs normalt grannens medgivande. Strandskydd, kulturmiljö och bullerzoner kan också påverka. Räcken och trappor ska uppfylla Boverkets byggregler (BBR) om skydd mot fall: vid större fallhöjd krävs räcke, och en vanlig utgångspunkt i bostäder är minst 1,1 meters räckeshöjd. Spjälavstånd bör inte överstiga 100 mm av barnsäkerhetsskäl.

Grund och bärande stomme

Grunden ska klara både last och tjäle samtidigt som den leder bort vatten. Tre vanliga lösningar är:

• Plintar på frostfritt djup: gräv ner till frostfritt enligt din kommun, gjut med armering och använd stolpskor.
• Markskruv: skruvas ner till bärande lager, snabb och utan schakt, men kontrollera bärighet och korrosionsklass.
• Markbädd: geotextil och dränerande bärlager (makadam) för altaner mycket nära mark, ofta kombinerat med låga stöd/plintar.

Underlag byggs med geotextil (markduk) för att stoppa ogräs och ett packat bärlager som dränerar. Bärlinor och bjälklag dimensioneras enligt spännviddstabeller. Virke i markkontakt ska vara tryckimpregnerat NTR/A; ovan mark NTR/AB. Använd konstruktionsvirke C24, balkskor, beslag och stolpskor i varmförzinkat eller rostfritt stål.

Trallens tjocklek styr bjälkavståndet (cc-mått). För 28 mm trall är cc 600 mm vanligt, men följ leverantörens anvisningar. Välj rostfri trallskruv (A2 normalt, A4 i kustläge) och skruva två per fästpunkt.

Fukt, anslutning mot hus och säkerhet

Altanen ska luta bort från fasaden, cirka 1:100–1:50. Lämna en luftspalt på 10–20 mm mellan trall och fasad för ventilation och rörelse. Använd distanslist mot fasad när bärlinan möter huset och montera droppbleck under dörrtrösklar för att leda bort vatten. Undvik att penetrera fasadens fuktskydd med skruv och täta eventuella genomföringar noggrant.

Se till att altanen inte blockerar grundventiler eller stuprör. Lägg dränerande material under altanen och säkerställ att vatten kan rinna fritt till dagvattenlösning eller stenkista. Håll marknivån lägre än undersida fasadmaterial som är känsligt för fukt (till exempel träpanel).

• Kvalitetskontroller: bekräfta fall med vattenpass, kontrollera att luftspalt finns, gå igenom samtliga beslag och genomföringar, och se över räckets höjd och spjälavstånd.
• Säkerhet: montera halkskydd på trappsteg, använd barnsäker grind vid behov och låt behörig elektriker hantera eventuell belysning.

Arbetsgång – från markarbete till sista skruv

• Utsättning: mät in altanens hörn mot fasad. Slå upp profiler/snören och markera höjd utifrån dörrtröskel och önskad trallnivå.
• Fall: spänn snören och sätt höjd för bärlinor med rätt lutning bort från huset.
• Schakt: ta bort matjord till bärfast nivå. Lägg geotextil och fyll med makadam, packa lagervis.
• Grund: gjut plintar till frostfritt djup eller montera markskruv. Kontrollera lod och inbördes mått.
• Stomme: montera bärlinor i stolpskor, därefter bjälklag. Kontrollera diagonalmått för att få rätvinkligt däck.
• Trall: förborra vid ändträ, håll jämna fogar (3–5 mm) och låt ändskarvar ligga på stöd. Avsluta med kapning i snöre för rak kant.
• Räcke/trappa: förankra stolpar ordentligt, använd godkända beslag och kontrollera höjder/mått.
• Ytbehandling: impregnerad trall kan lämnas obehandlad eller oljas/laseras enligt instruktion; låt nytt virke torka ned innan behandling.

Arbeta med personlig skyddsutrustning, skydda fasaden under byggtiden och täck virke från regn. Dokumentera underlaget och dold stomme med foton för framtida service.

Vad styr kostnadsnivån och när är det smart att anlita proffs?

Kostnadsnivån påverkas främst av markarbete, grundtyp, höjd över mark, räcken och trappor, samt val av trallmaterial. Tryckimpregnerad furu är vanligt och prisvärt, värmebehandlat trä och komposit ger längre underhållsintervall men kräver ofta mer i materialbudget. Komplex form, integrerade bänkar, insynsskydd, belysning och anpassningar kring brunnar, dörrar och fasaddetaljer höjer också kostnaden. Tomtens tillgänglighet, bortforsling av massor och eventuellt bygglov påverkar totalen.

Överväg fackhjälp om altanen blir hög, om du bygger i sluttning, om anslutningen mot puts/tegel är knepig eller om du vill ha speciallösningar som infällda spotlights, glasräcken eller stora trappor. En lokal entreprenör kan också hjälpa till med lovfrågor och dimensionering. Behöver du bygga altan eller pooldäck i Trollhättan är det klokt att anlita hantverkare med erfarenhet av fukt- och grundfrågor i regionen.

Oavsett om du gör det själv eller handlar upp en entreprenör: börja med en tydlig ritning och materialspec, sätt kvalitetskontroller för varje steg och planera för underhåll redan från start. Det ger en altan som är trygg att använda och som håller formen många säsonger framåt.